Minnen från Torps skola
Av Erik Andersson
Grava i Ord ochbild nr 4
Nuvarande Skåreskolan, som byggdes 1969, är den tredje skolan på platsen. De två föregångarna hette Torps skola och låg på Östra Torps ägor och ingick i Skåre skolrote enligt dåtidens skolorganisation Jag började min skolgång i Torps skola 1933 den andra skolan i Skåre. Skolbyggnaden var en respektingivande byggnad. Den var stor och imponerande. Lika respektingivande var den intilliggande lärarbostaden och de sex lärarna, tre småskollärarinnor och tre folkskollärare. Fram till skolgången hade jag, med ett undantag, bara sett skolan från landsvägen på söndagarna i samband med promenaden till söndagsskolan i missionshuset. Undantaget var en vacker sommardag, något år tidigare, då jag fick följa med pappa till skolgården för att se på exotiska djur. Ett ambulerande ”cirkus”- sällskap eller liknande visade bl a en stor boaorm – det är det enda jag minns. Denna var också imponerande – många meter lång – och den ökade ytterligare min respekt för platsen. Förutom skolbyggnad och lärarbostad fanns också en uthusbyggnad med gymnastiksal och en liten vaktmästarbostad. (Se också under rubriken ”Övriga byggnader”). Framför skolan fanns en grusplan och en gräsrundel med flaggstång. Denna flaggstång hade i mitten av 1920-talet blåst ner och dödat en skolflicka.
Torps skola sent 1800-tal
Torps skola 1920-talet
Den stora skolgården fanns på skolhusets baksida. Där fanns också en björkdunge där trädkakken lektes på rasterna och där den största björken i mitten var ett eftertraktat mål att vinna. Skolan med övriga byggnader var på tre sidor omgivna av jordbruksmark. I väster och norr av Västra Torps mark, i norr och öster av Östra Torp. (Skoglundsstället – Lövnäs) med närliggande bostadshus (där jag själv bor nu). Som jag upplevde situationen var skolan i Skåre och dess organisation statisk. Så hade det nog alltid varit och så skulle det nog förbli – trodde jag. Men detta statiska förhållande varade nog inte så länge, kanske ett 20-tal år. (Fram till införandet av 7-årig folkskola.) Det fanns tre småskoleklasser och tre folkskoleklasser och eleverna gick alltid för två lärare – tre år i småskolan med en lärare och tre år i folkskolan med en lärare eller lärarinna. Lärarsambanden var följande:
Småskola: Hilma Bergqvist, Anna Renwall, Sara Malm
Folkskola: Sonja Gejer, Alfred Revwall, Karl-Edvin Ahlström
Jag började för fröken Bergqvist och gick sedan två år för fru Geijer och slutade efter 5 år för att börja i annan skola. Skolan var 6-årig fram till 1940 (tror jag) då ett sjunde skolår infördes. Den sexåriga skolan hade också en obligatorisk fortsättningsskola under ca två månader. Fördelningen av skollokalerna var också statisk. Det fanns 8 skolsalar, fyra i vardera våningen
I bottenvåningen verkade: Fru Renwall i sydöstra skolsalen Fröken Malm i nordvästra skolsalen Herr Renwall i sydvästra skolsalen Efterträddes 1935 av Thorsten Stensson
På övre våningen verkade: Fröken Bergqvist i sydöstra skolsalen Fru Geijer i nordvästra skolsalen Herr Ahlström i sydvästra skolsalen.
Bottenvåningens nordöstra rum var inrett för träslöjd, där Renwall, Ahlström och senare Stensson var lärare. Nordöstra rummet i övre våningen var inrett till skolkök, där Ingeborg Wallert var lärare. Första skolan i Skåre (Torps skola) måste ha uppförts i slutet av 1800-talet. Den uppgiften lämnades också i samband med en tidningsartikel i NWT (1969-05-12) med anledning av att skolbyggnaden revs, som förberedelse för den tredje skolan. Min mor, som var född 1889 och som bodde mycket nära Torps skola, började sin skolgång i Bråne skola men flyttade senare till Torps skola. Hon bör ha börjat skolan 1896 och då fanns ännu inte Torps skola. Min moster, som var född 1896, gick i Torps skola. Detta tyder på att uppgiften om att Torps skola byggdes i slutet av 1800-talet kan vara riktig. Torps skola uppfördes första gången som en 1½-plansbyggnad med skolsalar i bottenvåningen och bostäder på andra våningen. Omkring 1920 tillbyggdes och påbyggdes Torps skola till en tvåvåningsbyggnad. Jag skriver till- och påbyggnad. Protokollen från byggnadstiden talar om såväl nybyggnad som ombyggnad och påbyggnad. 1920-talets skolbyggnad tycks dock ha sammas planform som den första skolbyggnaden. Därför är det nog riktigt att tala om till- och påbyggnad. Men förändringen är stor och riktig klarhet kräver fördjupade studier i protokoll och arkivhandlingar. Samtidigt med 1920-talets skolbyggnad uppfördes lärarbostaden som en följd av det ökande antalet lärare. Denna byggnad finns kvar och används numera som skollokaler för Montessoriundervisning.
Lärarbostaden vid Torps skola
Skolbyggnader i Grava
Av Erik Andersson
Grava i Ord och bild nr 4
G.M Sandin har i sin hembygdsbok ”Grava och Forshaga – kulturhistoriska anteckningar” beskrivit skolväsendets utveckling fram till 1920-talet. Sandin framhåller bl a att Grava och Forshaga församlingar ”torde i fråga om skolhus och skolans allmänna ordning stå i främsta ledet bland våra landsbygdsförsamlingar”. Därmed torde han i första hand åsyfta den omfattande skolbyggnadsverksamhet som ägde rum omkring 1920. Då tillkom inom Grava församling inte mindre än 7 nya stora skolbyggnader inkl Råtorp och Färjestad, som då ännu tillhörde Grava. Dessutom tillkom skolbyggnader i Skived och Forshaga som också ingick i Grava. Under 1910- och 1920-talen låg det i tiden att förbättra och uppföra nya skolbyggnader. Centralt, inom dåvarande Kungl. Ecklesiastikdepartementet, utgavs år 1920 en omfattande skrift med anvisningar och beskrivningar av skolanläggningar för folkskolan. I skriften ingick ett stort antal s k normalritningar till skolbyggnader för olika skolformer och anpassade till bebyggelsetraditioner inom olika delar av landet. Ritningarna hade utarbetats av olika arkitekter. Ritningarna till de nya skolhusen i Grava har inte kopierats från normalförslagen, men med säkerhet har upphovsmännen och byggmästarna haft kännedom om förslagen och inspirerats av dessa. 1920-talets skolbyggnader inom Grava uppvisar omisskännliga släktskapsdrag vilket tyder på att de troligen har samma upphovsman. Det har inte varit möjligt att inför denna uppsats utforska de exakta tidpunkterna för de olika skolbyggnadernas tillkomst och byggnadshistoria. Det bör i varje fall finnas protokoll från skolbyggnadsverksamheten under 1920-talet. Men detta får anstå till en annan gång. Nedan följer en bildkavalkad över skolbyggnader i Grava jämte kortfattade kommentarer.
De äldsta skolorna
Hults folkskola Upphörde som skola 1921 i samband med tillkomsten av Hertzöga skola. Byggnaden användes därefter som bostad i ett 25tal år och därefter som snickeriverkstad. Byggnaden brann hösten 1949. Platsen har försetts med minnestavla.
Hults folkskola
Hults småskola Låg ett stycke från folkskolan, närmare Stora Vänsberg. Odlingsrester finns kvar.
Bråne skola Uppfördes i slutet av 1860-talet och upphörde som skola 1921 i samband med tillkomsten av Hertzöga skola. Under en tid därefter skall byggnaden ha använts som speceriaffär, filial till Malkom Larssons affär i Skåre. Sedan 1950-talet har byggnaden använts som smidesverkstad. Bredvidliggande lärarbostad har påbyggts och ändrats. Byggnaderna finns kvar.
Bråne skola
Ruds skola Upphörde troligen som skola i samband med tillkomsten av Ruds nya skola omkring 1920. Byggnaden finns kvar, men i förändrat skick. Bilden på skolan är troligen från ca 1905.
Ruds gamla skola
Torps skola Den första skolan på platsen. Byggnaden uppfördes de sista åren på 1800-talet. (Se separat beskrivning om skolan) Byggnaden som innehöll två skolsalar jämte bostäder på vinden till- och påbyggdes 1920.
Torps skola 1890-talet Grava skola Den äldsta skolan låg norr om gamla landsvägen bredvid den f d lärarbostaden. Skolan var troligen uppförd under 1870-1880-talen. Ett gammalt vykort upptar namnet Hamberg på en lärarinna vid skolan. Min far gick i Grava skola och han berättade om en lärarinna som hette fröken Hamberg. Han gick i skolan under andra halvan av 1880-talet.
Grava skola 1800-tal 1920-talets skolbyggnader Torps skola Uppfördes 1920 som den andra skolan på platsen. Se särskild beskrivning under rubriken ”Minnen från Torps skola”. Byggnaden revs 1969 i samband med tillkomsten av nuvarande Skåreskolan.
Torps skola 1920
Grava skola Uppfördes 1920 och upphörde som skola 2003. Byggnaden är numera i privat ägo. (Se separat artikel.)
Grava skola
Toleruds skola Tillkom 1918-1919 Upphörde som skola 1983 Byggnaden är numera i privat ägo.
Toleruds skola 1919
Hertzöga skola Skolan invigdes i januari 1921. Denna skola ersatte de små skolorna i Bråne och Hult. I Hult fanns både småskola och folkskola. Upphörde som skola i samband med tillkomsten av Skåreskolan 1969. Byggnaden är numera i privat ägo och inrymmer förutom bostäder även keramikverkstad jämte utställningslokaler. (Se för övrigt det avslutande tidningsreferatet från skolans invigning och bild på nästa sida.)
Hertzöga skola
Ruds skola Tillkom i början av 1920-talet. Skolan upphörde 1957. Byggnaden är numera i privat ägo.
Ruds skola från 1920-talet
Färjestads skola Uppfördes 1918 inom dåvarande Grava socken. Färjestadsområdet inkorporerades 1931 med Karlstad. Skolan är sedan ett 10-tal år ombyggd till bostäder.
Färjestads skola
Råtorps skola Uppfördes omkring 1920 inom dåvarande Grava socken. Används fortfarande som skola. Råtorpsområdet inkorporerades 1931 med Karlstad.
Skiveds skola Uppfördes omkring 1920 inom dåvarande Grava socken.
Skiveds skola 1920
Man kan fråga sig hur en så liten landsbygdssocken kunde klara att finansiera denna omfattande skolbyggnadsverksamhet. Alla dessa skolor byggdes visserligen inte samma år, men måste ändock ha inneburit en stor ekonomisk belastning. Gravas skolbyggnadsinsatser åren omkring 1920 är imponerande. Denna beskrivning av skolorna i Grava avslutas med ett utdrag ur ett tidningsreferat från invigningen av Hertzöga skola den 10 januari 1921. Tidningsartikeln är för fattad av journalisten och sedermera prästen J W Palmquist. Hans lovordande och översvallande beskrivning får stå som en sammanfattning av Gravas insatser på skolbyggnadsområdet under 1920-talet. Palmquist skriver bland annat: ”Det är därför med verklig förtjusning, som jag av den gode kyrkovärden och välmående godsägaren Bodin emottog inbjudning till invigning av det nya storstilade skolhuset i Hertzöga, vilken ägde rum i fredags. Så fort jag kom dit - jag fick förresten sällskap
0
med ing. C A Carlsson, vilken varit kontrollant för byggnaden – fann jag genast David Ferm, som förde mig omkring och visade mig hela härligheten från källarvåningen till vinden. Och det var verkligen något att visa, något att vara stolt över. Det nya skolhuset, vari Hult och Bråne skolor nu förenas är ett verkligt skolpalats, som i fråga om tidsenliga anordningar gott kan mäta sig med vilken modern skolhusbyggnad som helst, både på land och i stad inom provinsen. Sålunda fanns i bottenvåningen, där vi började först, ett utmärkt rymligt och väl ordnat skolkök, en dito slöjdsal, ett präktigt badrum samt pannrum för centraluppvärmningen. I våningen närmast ovanför voro fyra ljusa och rymliga lärosalar inrymda och överst lärarpersonalens stora och trevliga bostadslägenheter med vattenledning och alla bekvämligheter samt särskilt rum även för vaktmästarinnan. Sedan detta var besett, drog man på med invigningen-------------” (Begivenheterna vid invigningen redovisas inte här)
Nya skolor 1969-1997
Skåreskolan den tredje på platsen, togs i bruk 1969. Skolan omfattar låg- och mellanstadium, årskurserna 1-6 samt förskola. Även närliggande f d lärarbostaden används som skola. Här bedrivs Montessoriundervisning. Skåreskolan ritades av Bo Hammarströms arkitektkontor.
Skåreskolan byggd 1969
Ilandaskolan tillkom 1979 och omfattar högstadiet, årskurserna 79 samt träningsskola. Skolan ligger vackert vid Ilandasjön och granne med den kommunala badplatsen. På platsen låg tidigare invid ”Ilandaparken” torpet Kråkudden. I övrigt var det åkermark.. Skolan har en förnämlig gymnastiksal som också efter skoltid används för handboll och innebandy. Skolan ritades av Olle Dahlén.
Ilandaskolan
Stodeneskolan År 1974 stod skolan färdig och omfattar låg- och mellanstadium, årskurserna 1-6 samt förskola. Skolan uppfördes i samband med tillkomsten av den omfattande villabebyggelsen i Stodeneområdet. Skolan ritades av Nina Henningsson.
Stodeneskolan
Tuggeliteskolan togs i bruk höstterminen 1997 och omfattar enbart lågstadiet, årskurserna 1-3. Skolans arbetsprofil är ”Miljö och hälsa” och miljöaspekter har också fått påverka skolbyggnadens utformning.
Tuggeliteskolan 1990-tal