Idrottsföreningar
Hertzöga Bollklubb 1962–2005 – en återblick
Sammanställning av Peter Borg, f d ”aktiv”, Grava i Ord och Bild nr 2.
Hur förbereder man sig för att berätta någons historia? ”Någon” i detta fall är Hertzöga BK, vars historia började en novemberkväll 1962. Allt eftersom förberedelsearbetet har framskridit har respekten för uppgiften som historieberättare vuxit. Visst är jag äldre än Hertzöga BK, uppväxt på Älvåker, bott på Stodene sedan 1980 och varit ”aktiv” i föreningen åren 1981–1997, men ändå… Nåväl, – mina egna iakttagelser/upplevelser, men framförallt bevarad dokumentation i form av klubbtidningar, verksamhetsberättelser, programblad mm ligger till grund för denna återblick. Mycket av ovanstående dokumentation kommer att återges, då dessa berättelser och artiklar är från tiden ”då det hände”. Vid gamla Hertzöga skola bildades Hertzöga BK. Året var 1962. Grundarna var ett gäng fotbollsintresserade grabbar, däribland föreningens första ordförande, Jan-Olof Edén. Året därpå startade den sportsliga verksamheten med spel i div. VII. Hemmamatcherna spelades på regementets IP (”sämst i stan”). Detta var innan den egna matcharenan, som låg på gärdet strax intill Hertzöga skola, hade byggts och färdigställts av grabbarna i föreningen.
”The Hertzöga-story började i Plåtis´ kök”
Artikeln införd i klubbtidningen Frisparken, nr 4 jubileumsåret 1997 (35 år). Artikelförfattare klubb tidningens redaktör,Per Ström. Delar av artikeln återges nedan. ”Det var sannolikt en grådisig oktoberdag för 35 år sedan. ”Plåtis”, Hans-Bertil, Sven-Filip, Per, Lars, Bernt och kanske någon mer träffades och började prata bandy och fotboll. Resultatet vet vi: Hertzöga Bollklubb.” Tidigare samma år blev Sverige världsmästare i ishockey och året efter mördades president John F Kennedy på öppen gata i Dallas… 35 år senare träffas klubbens förste ordförande JanOlof Edén, den giftige målisen Karl-Anders Nilsson, den tunge Hans-Bertil Granevald och ”Plåtis´” son Leif Eklund. Det var en söndagsförmiddag med mycket nostalgi och fotbolls- och bandysnack. Och ”Minns du…” var den vanligaste frasen. Allt började på skolplanen utanför Hertzöga skola. Skolan, som idag inhyser en keramikverkstad. Det var där drömmarna om en ny Nordahl eller Liedholm började gro. De första matcherna spelades på sommaren 1963. Men lika viktigt var bandymatcherna på vintern. Spelplan var Ilandatjärnet. Det var Nisse ”Plåtis” Eklund som drog igång föreningen den där novemberkvällen 1962. Nisse med fru och barn bodde i en liten stuga i Grava, vars kök blev något av föreningskansli den första tiden. ”Plåtis” var en stor idrottsbegåvning. Han var juniorlandslagsman i bandy och spelade i Göta och Färjestad (som hade bandy på programmet på den tiden). Den berömda HBK-andan fanns där redan från början. Det var en fantastisk uppslutning bakom laget, säger Leif Eklund. Jag kommer ihåg att mamma tvättade våra matchkläder hemma i köket. Jan-Olof Edén blev klubbens förste ordförande. Han bor och är fortfarande verksam i Hertzöga. Jan-Olof var så sent som 1996 aktiv i föreningens styrelse,som redaktör för klubbtidningen Frisparken. I de första protokollen framgår det bl.a att HBK började fotbollssagan i division 7. Allt var inte så allvarligt på den tiden. Det var synd om Nisse när han skulle få ihop laget till matcher och träning, säger Jan-Olof med ett leen de. Transporterna till bortamatcherna var inget problem. Nästan hela laget fick plats i en stor amerikanare… Några fasta positioner i laget hade man inte. Ibland spelade man på mittfältet och ibland stod man i mål. Problemet kunde möjligen vara att skilja på rollerna. Jag kommer ihåg att Jan-Olof gjorde en klockren hands i straffområdet. Han trodde att han var målvakt, berättar Hans-Bertil till kompisarnas skratt.”
Notis: Hur slutade då klubbens första år (1963) i värmländsk seriefotboll? Efter 14 matcher hamnade HBK sist i serien med 2 poäng och målskillnaden 12–98 (enligt statistik från Värmlands Fotbollsförbund).
”Hertzöga BK – en fotbollssaga som platsar i Rekordmagasinet.”
Artikeln införd i klubbtidningen Frisparken, nr 4 jubileumsåret 1997. Berättare Hans-Bertil Granevald, en av ”grundarna” från 1962. Delar av artikeln/berättelsen återges nedan:
”Ja, där nere, längre ner, nedanför äppelträdet vid gamla Härtzöga skola. Där låg det norra målet och vid Haglunds dike låg det södra målet. Det vi, Karl-Anders Nilsson, Leif Eklund, Jan-Olov Edén, och Hans-Bertil Granevald, står och tittar på är resterna av det som en gång var Hertzöga skolas skolplan. Det var här det hela började. Det som sedermera blev Hertzöga Bollklubb, ett kamratgäng i Gärdsgårdsserien till div.1. En fotbollssaga som mer än väl platsar i Rekordmagasinet. Nisse Eklund blev vår förste tränare både i bandy och fotboll. Jan-Olov Edén blev en centralgestalt i klubben
ungefär vid samma tidpunkt. Han bodde då på andra våningen hos sina föräldrar vid handelsträdgården i Hertzöga. Många gånger hade vi styrelsemöten i denna minilägenhet.
Så småningom flyttade Jan-Olov till Hertzöga skola och blev samtidigt vaktmästare där. Det var en fin lösning för klubben,för då kunde vi använda gymnastiksalen och ledigt utrymme på andra våningen. Det var där som vår tidning, HBK-bladet, föddes. Vår första säsong i div. 7 blev ömsom vin ömsom vatten. Vi fick oftast storstryk. Efter varje match hade vi trots förlust lärt oss något nytt. Att förlora, det behärskade vi. Tyvärr hade Göteborgs-Posten också upptäckt att det fanns ett lag i Värmland som alltid förlorade och hade därför ett reportage om Sveriges sämsta lag. Det fanns dock ett lag till i Värmland som var lika dåligt, Västanbergs IF uppe i Ekshärad. Det blev dubbelmöte mot detta lag, hemma och borta. Vi spelade oavgjort 2–2 borta och vann hemma med 7–2. Vi slapp därmed titeln Sveriges sämsta fotbollslag.”
Hans-Bertil fortsätter sin berättelse och konstaterar…
”Vårt lag bestod ju av utvecklingsbara killar i 18årsåldern. Vi blev bättre och bättre och snart började vi kunna rubba lagen på övre halvan av serien. Åren gick och vi tränade för att det var kul utan egentlig målsättning. Roligt hade vi! Bosse Strand, som avlöste P-O Salding, som kassör, började spela med oss. Han kom från Piteå och menade att vi skulle satsa lite hårdare. Vi var nu framme vid 1967/68. Ungefär vid denna tidpunkt fick vi kontakt med Sven-Gunnar Kindenäs, som konditionstränade Färjestad BK. Sven-Gunnar åtog sig på stående fot träningen mot att vi skrev på papper att vi verkligen satsade. Han lovade oss samtidigt avancemang i seriesystemet. Träningen blev ytterst målmedveten och näst intill professionell.”
Notis: HBK lämnade div. 7 bakom sig och inledde div. 6-spel säsongen 1971. Första året i div. 5 var 1977.
Hans-Bertil fortsätter:
”I slutet av 60-talet startade vi upp Skårebingon, initiativtagare Jan-Olov Edén förstås. Skårebingon blev ett begrepp och gav oss många sköna slantar i klubbkassan. Vi var många som under några år la ned 30 timmar i veckan på klubbverksamhet. Bosse Strand skötte fortfarande kassörssysslan med bravur. Ekonomin var under några år mycket god. Vid samma tidsperiod, slutet 60-tal, startades en ungdomssektion i föreningen under ledning av Anders Svensson. På mycket kort tid hade vi 8–10 lag i seriespel.”
Artikelförfattaren/berättaren Hans-Bertil Granevald avslutar med följande information:
HBK:s första A-lag:
Mv Lars Larsson Vb
Hans-Bertil Granevald
Vh Lennart Andersson
Ch P-O Salding
Hh Sven Nilsson
Hb Birger Forsberg
Hy Kaj Englund
Hi Sören Olsson
Cf Rolf Andersson
Vi Tommy Åslund
Vy Bernth Johansson
”Till 90% tror jag dessa spelare ingick i startelvan.”
HBK:s första pojklag:
Bo Johansson
Leif Eklund
Hans Olsson
Leif Olsson
Bengt Thörnqvist
Klaes Eng
Lasse Thorén
Anders Helin
Kent Frick
Kennet Johansson
Rolf Eng
Lennart Larsson
Jan Helin
Karl-Bertil & Hasse
Några övriga noteringar från HBK:s sportsliga verksamhet perioden 1963–1975
Efter serieslut år 1969 kunde konstateras att HBK:s A-lag för första gången i föreningens historia hade plus i målskillnaden. Året därpå följdes framgången upp med föreningens första serieseger, seger i div. VII. Tillvaron i div. 6 var många gånger mödosam, vilket resultatet från år 1974 vittnar om. Efter avslutad säsong hamnade HBK som tredje lag från slutet med följande tabellrad: 22 matcher, 16 förluster, 8 poäng och målskillnaden 34-95. Enligt ”veteranerna” i föreningen diskuterades vid denna tidpunkt Hertzöga BK:s fortsatta existens. I årsboken värmländsk fotboll från år 1974 kan man läsa följande notis/spekulation inför seriestart i Div. VI, Nordöstra: ”Forshaga och Hertzöga, liksom Nordmark är lag som kan ”skrälla” då och då. De har ofta svårt att lyckas på bortaplan. Nordmark är det enda av de tre lagen som kan aspirera på en plats i toppen.”
Utdrag från Värmländska fotbollskalendern 1963:
Hertsöga BK, Skåre Bildades 1962, Spelplan Tingvalla-Regementet, Tävlingsdräkt svart tröja/vita byxor.
Ordf. Jan-Olov Edén
Sekr. Sören Olsson
Kassör Per-Olof Salding
Ungdomsledare Nils Eklund
10 år senare såg det ut så här:
Hertzöga BK, Skåre Postnummer 660 08 Bildades 1962 Spelplan HBK-vallen Tävlingsdräkt grön tröja/vita byxor
Ordf Ernst Englund
Sekr. Hans-Bertil Granevald
Kassör Bo Strand
Ungdomsledare Anders Svensson
Matchöverenskommelser Stig Eriksson
13
Från HBK-vallen vid Hertzöga skola till Ilanda IP i Skåre
Under hela 1970-talet och en bit in på 1980-talet växte Skåre kraftigt och många blev Skårebor under denna period. Hertzöga BK var inte längre bara A-lag och juniorlag. Ungdomsverksamheten började växa kraftigt. Redan i början av 1970-talet fanns 8–10 lag i seriespel. Växande ungdomsverksamhet, spel- och träningsytor som förvandlades till villatomter och faran att korsa riksvägen på väg till HBK-vallen vid Hertzöga skola var bidragande orsaker till att Ilanda IP blev föreningens nya hemmaarena. Återigen var Jan-Olov Edén drivande i en för föreningen helt avgörande fråga. Denna gång tillsammans med Lars Blom. Kommunen insåg vikten och behovet av en ny idrottsplats i Skåre och under perioden 1975–1977 byggdes omklädningsrum och färdigställdes två fotbollsplaner på Ilanda IP. 1976 var nuvarande ”B-plan” klar och notabelt från premiären på den nya idrottsplatsen – Hertzöga BKBrattfors 11–1 – är att bröderna Wennerström gjorde vardera 5 mål, dock ej det första målet. Premiärskytt alla kategorier är och förblir en man vid namn Leif Jonsson, sedermera Ridderström. Detta år vann HBK div. 6. Året därpå invigdes nuvarande A-plan.
I klubbtidningen Frisparken, nr 4 jubileumsåret 1997 skriver signaturen Liverpol följande: ”Så 1978 stod Ilanda IP färdig att invigas. Den 20 maj skulle det hela ske och TV-laget med Bengt Bedrup i spetsen skulle vara det stora dragplåstret. Nu blev det inget av med den saken då Bedrup hade en mycket besvärlig arbetssituation och då hans medhjälpare blivit långvarigt sjukskriven. Invigningskommittén kunde bara beklaga och hoppades i årsredogörelsen att medhjälparen tillfrisknat.” I detta sammanhang måste även tillkomsten av HBK:s grusplan belysas. Grusplanen har under åren betytt oerhört mycket i utvecklingen av det fotbollsmässiga kunnandet hos föreningens spelare oavsett nivå – flick, pojk, junior, dam eller herr. Första spadtaget togs 1981 och grusplanen var klar 1982. Dåvarande kassören Erik Mikkelsen skriver i klubbtidningen jubileumsåret 1982 (20 år) bl.a: ”Vi har i dagarna tagit vårt nyförvärv i besittning, vår nya grusplan, som debatterats istyrelsen sedan 1977. Denna kostar klubben över 125000 kronor, medel som klubben måste skaka fram på något sätt, då kommunen ej kan bidra med några medel.”
Erik Mikkelsen skriver också om grusplanen i HBK:s verksamhetsberättelse för 1982 bl.a: ”Efter lång väntan har så grusplanen blivit klar och tagits i bruk. Till nyår kunde Lars Blom koppla på belysningen och Sterner Edhlund hade underlaget klart. Planen var således klar att tas i bruk för träning och matcher inför 1983. Återstår sedan att klara ut det ekonomiska åtagandet som inte blir ett alltför angenämt arbete.” Och Erik avslutar: ”Att vi fått en grusplan har vi framför allt tre personer att tacka. Utan Lars Blom, Sterner Edhlund och Erik Rhöse hade vi fortfarande fått dra iväg med våra lag till stan, Vålberg, Deje etc. Det går inte att uttrycka all den tacksamhet som klubben har mot dessa tre och de som de haft till hjälp.”
Hertzöga BK:s klubbtidning
Föreningens första klubbtidning/medlemsblad kom ut första gången år 1964 under namnet ”HBK-bladet”. Tjugo år senare, alltså år 1984, bytte tidningen namn till ”Frisparken”, vilket den heter än idag. I redaktionerna från 1964 och 1984 återkommer ett namn och vem skulle det vara om inte Jan-Olov Edén. Signaturen Liverpol skriver i ”Frisparken”, nr 4 jubileumsåret 1997 bl.a följande: ”I ett protokoll från styrelsemöte den 18 mars 1963 läser vi att styrelsen beslutade, att alla medlemmar är skyldiga att köpa 1 ex. av varje utkommet nummer av ett medlemsblad, en föregångare till Frisparken. 50 öre kostade bladet. Programförklaringen på förstasidan av premiärnumret löd: ”Utgivet som ett försök att rätta till Hertsöga BK:s finanser.” Redaktionen bestod av Edén, Lars Larsson, P-O Salding, H-B Granevald och man jobbade med en spritduplikator. Redaktionen fanns inhyst i ett vindsutrymme på Hertzöga skola. Den här publikationen utkom i 50 ex...” Det signaturen Liverpol berättar bekräftas av redaktör Edén själv i Frisparken , nr 2 år 1994. Edéns artikel återges i sin helhet nedan: ”Apropå Frisparkens tioårsexistens så erinrade jag mig så här i sista skrivande stund,kanske beroende av en begynnande senilitet, att detta med tio år ingalunda är helt riktigt. För vår kära klubbtidning ”veves” fram på Hertsöga skolas vind första gången hösten -64. Då under namnet HBK-bladet. Det var ett fyrsidigt exemplar i A5-format som under dramatiska former tog form.
14
Det var så att jag under denna period var vaktmästare i Hertsöga skola och sålunda bebodde densamma. ”Våra pojkar” i HBK var intresserade av att ge ut en klubbtidning för att i någon mån stärka klubbkassan, om man i detta sammanhang kan tala om kassa. Dessutom var tanken att vi skulle ”marknadsföra” klubben. Eftersom jag av ovannämnda anledning visste om att det stod en spritduplikator oanvänd på vinden var det bara för grabbarna att samla lite material att fylla ”bladet” med. Vi inhandlade en halv liter sprit (till duplikatorn) och satte igång en höstkväll -64. Om jag minns rätt var det Per-Olov, Hans-Bertil, Lars och undertecknad. Denna höstkväll var ovanligt varm och värmen uppe under skolans vindstak blev efter någon timme tryckande. Vi stod hela tiden böjda över maskinen som dunstade spritångor och beundrade resultatet som sakta men någorlunda säkert tog form av textade blad som sedermera skulle bli klubbens första språkrör. Efter någon timme blev någon törstig varför jag som bodde i huset tog mig ner till min hustrus regonger (köket) och frågade om det fanns något att dricka. Hustrun tittade misstänkt på mig, frågade om det inte kunde räcka för min del och kom sniffande närmare. Efter en titt i spegeln var jag böjd att hålla med henne. Mitt ansikte hade en mycket högre färg än som får anses normalt och svetten rann. Efter en noggrann redogörelse av vad vi egentligen höll på med fick jag ut den begärda drycken och återvände till ångorna och grabbarna på vinden. Ja, så gick det till år 1964 att trycka en klubbtidning i Hertsöga. Kul var det!” Klubbtidningen ”Frisparken” är en skatt att gräva ur. Arrangemang,aktiviteter,prestationer och händelser har under åren dokumenterats i klubbtidningen och nedan återges några exempel.
Lady Lunken
År 1982 var premiärår för Lady-Lunken. I arrangörsstaben fanns då och många år framåt fyra riktiga ”klippor” – Roland Hurtig, Erik Mikkelsen, Erik Rhöse och Lennart Persson. Lady-Lunken är ett årligt återkommande och mycket uppskattat tjej-lopp. Damerna springer 10 km. HBK:s medarrangörer har varit Grava SK och NWT. De första åren var tävlingen förlagd till Skåre, flyttade sedan in till stadens gator och arrangeras numera på Skutberget. Premiäråret sprang c:a 100. I Frisparken nr 4/1990 kan man läsa att år 1990 deltog c:a 2 200 spänstiga tjejer och inför det 10:e loppet 1991 fanns följande notis i Frisparken nr 2/1991 med rubriken ”Lady Lufsen (före namnändring, se nedan) jubilerar”:
”Ladylufsen jubilerar i år. Det är tio år sedan denna populära tävling startade. Helt fantastiskt vad tiden går. Faktum är, att Ladylufsen var något av föregångare till andra ”tjejmilare” runt om i landet. Under de tio år tävlingen existerat, har den utvecklats hela tiden. Det började så smått här ”hemma”i Skåre,men nu är sträckningen av tävlingen förlagd till de centrala delarna av stan. Deltagarantalet beräknas i år överstiga 3 000 startande! Fantastiskt! För att inte tala om publiken. 10 000-tals kantar banan för att heja fram såväl bekanta som obekanta.” Beträffande noteringen om namnändring ovan skriver Erik Mikkelsen i Frisparken nr 1/1995: ”Lady Lufsen var Disneys påfund och fick inte användas av oss varför loppet numera kallas Lady Lunken.”
Hertzöga BK:s supporterklubb
En av initiativtagarna och den drivande kraften Margareta Kvarnström skriver och berättar bl.a följande i Frisparken nr 2/1989: ”Förra året bildades Hertzöga BK:s supporterklubb av en grupp föräldrar med målsättning att stödja HBK:s ungdomsverksamhet. Under hösten -88 startade aktiviteterna med bl.a halmslöjd, korgmålning och broderi. Flitens lampa lyste under torsdagskvällarna på Fritidsgården och idéerna att ordna en julbasar i slutet av november tog form. Inför basaren lördagen den 19 november 1988 ordnades ett stort hantverkslotteri. Dragningen skedde på ”basardagen”, som blev en mycket lyckad dag. Stämningsfullt vinterväder rådde och tillströmningen av folk var över förväntan. Behållningen från basaren uppgick till 45 551:60. Tack vare denna fina insats har supporterklubben år
1989 kunnat dela ut 26 500 kronor till ungdomslagen.” ”Ett gäng idoga morsor gaddar sig samman och drar in c:a 50 000 kronor till ungdomsfotbollen i Hertzöga år efter år”. Så inledde signaturen Liverpol sin artikel om 1996 års julbasar i Frisparken nr 4/96. Dock – i Frisparken nr 3/2000 annonserar supporterklubben sin 13:e!!! och sista julbasar. Tack vare dessa ”idoga morsor” har HBK:s ungdomsverksamhet tillförts drygt 700 000 kronor!!! och folket i Skåre med omnejd har fått njuta av trivseln på 13 oförglömliga julbasarer.
Nybyggnation på Ilanda IP, vilket engagemang! Tänk alla HBK-ledare som genom sitt arbete och engagemang år ut och år in driver föreningens verksamhet vidare mot ständigt nya mål. Två exempel på detta fantastiska arbete och engagemang belyses nedan. En expanderande verksamheten under 1980-och 1990-talen skapade behov av ytterligare utrymmen i form av omklädningsrum och lokaler. Kommunala pengar för denna typ av byggnation fanns ej. Dock fanns initiativrika ledare som genom sitt och andras insatser förverkligade drömmen om nya lokaler. I anslutning till Fritidsgården uppfördes, 1989/90, en byggnad innehållande två omklädningsrum, duschutrymmen, toaletter, förråd, tvättavdelning och förrådsvind. Tack vare Sterner Edhlund (återigen) och hans stab samt generös hjälp från olika företag blev detta projekt förverkligat. Historien upprepade sig tio år senare när HBK-tjejernas klubbhus stod klart. ”Nytillskottet”, 200 kvm klubbhus, innehåller bl.a tre omklädningsrum med duschar och toaletter, klubbrum, expedition och förråd.
Damernas ”nya hus” hade knappast funnits idag utan Lars Hjalmarssons, Ulf Bergwalls och många andras arbete och engagemang. Ur HBK:s verksamhetsberättelse för år 2000, ”ekonomisk redogörelse”, kan man läsa: ”Det mycket goda resultatet för damsektionen, trots höga kostnader för att färdigställa byggnaden för omklädningsrum, kan tillskrivas kommunen som gav ett bidrag på
100 000 kronor och kammarkollegiet som gav ett bidrag ur allmänna arvsfonden på 45 000 kronor. Dessa bidrag var ej budgeterade”.
Hertzöga Bollklubbs sportsliga verksamhet och dess utveckling…
Det hela började ju 1961 med att ett gäng 14-15 åringar delade upp och spelade två-mål på skolplanen vid Hertzöga skola och fortsatte med att Nisse ”Plåtis” Eklund c:a ett år senare tog initiativet som innebar att Hertzöga Bollklubb bildades. HBK har under åren utvecklats till en av Värmlands största och mest framgångsrika fotbollsföreningar. Under alla år har föreningen begåvats med engagerade och duktiga ledare, som genom sitt arbete har utvecklat föreningens ungdomar/spelare både sportsligt och socialt. Detta arbete har skapat glädje och trygghet i hela Skåre med omnejd. ”Den kända HBK-andan” fanns där redan från början. I början av 1970-talet fanns 8–10 lag i seriespel. År 1981 spelade 16 lag seriespel år 1991 22 lag och år 2004 hade 31 lag seriespelat. I klubbtidningen Frisparken är de olika lagens prestationer genom åren väl dokumenterade. En dokumentation som för det mesta berättar om framgångar och glädje.
HBK:s ungdomsfotbollen, flick och pojk
■ Ålder 6–7, äventyret börjar i HBK:s Fotbollsskola.
■ Lek med boll tillsammans med kompisarna och ledarna gäller.
■ Ålder 8–10, poolspel arrangerat av Värmlands Fotbollsförbund.
■ Ålder 11–16, seriespel arrangerat av Värmlands Fotbollsförbund.
■ Ungdomslagen deltar även i olika cuper.
■ Hertzöga BK arrangerar årligen två ”egna” cuper, 10-åringarnas cup (flick/pojk) och Mästarcupen för flickor 14 år.
Notiser: Den mest prestigefyllda turneringen/cupen på distriktsnivå är Lilla-VM och arrangeras för flickoch pojklag 16 år. Trots många försök under åren och även vid några tillfällen finalspel har endast ett HBK-gäng lyckats med att vinna Lilla-VM. Året var 1989 och ”de som gjordet” var HBK:s flickor födda 1973 (F73). Matchvinnare både i semifinal och final var Jenny Larsson (Frisparken nr 3/1989).
Att Hertzöga BK:s ungdomsverksamhet är framgångsrik är följande ett gott exempel på: Therese Lückner, Lisa Mellberg, Jenny Larsson och Maria Busk har spelat eller spelar i Damallsvenskan. Dessutom har Therese och Lisa haft landslagsuppdrag. Från ungdom till Dam och Herr är en naturlig utveckling.
HBK:s Damfotboll
I HBK:s verksamhetsberättelse för år 1981 står följande att läsa: ”Fotbollsidrotten har under 1981 ytterligare breddats. Bl.a har damfotbollen fått ett ordentligt fäste, dels i form av utökning på flicksidan, dels den meriterande seriesegern i div. 5” Vid denna tidpunkt fanns förutom damlaget två flicklag i föreningen. 1984 debuterade damlaget i div. 3 och i Frisparken nr 2/1984 skrev dåvarande ordförande Jan-Olov Edén bl.a: ”Skulle någon för ett tiotal år sedan nämnt för ordföranden, att Hertzöga BK år 1984 skulle ha ett damlag i trean hade vederbörande säkerligen blivit ansedd som mer eller mindre svagsint. Att damerna på ett fåtal år lyckats gå om våra herrar i seriespelet är signifikativt för damfotbollen idag. I damfotbollens begynnelse var svårigheterna många gånger stora att skrapa ihop fullt lag till matcherna. Idag visas en bredd som är enastående och antalet lag bara växer.” År 1994 blev damlaget DM-mästare under namnet Karlstad Dam FF (sammanslagning FBK, Råtorp o. HBK). Efter en lyckad säsong år 2004 spelar HBK:s damer återigen i div. 3.
Notiser: Nytt klubbhus, se ovan Damsektionen inom HBK är ansvarig och ”delägare” till arrangemanget LadyLunken.
HBK Herr/A-laget, vilken resa
Första halvan av 1980-talet varvade HBK:s A-lag sitt seriespel mellan div. 4 och 5. Förutsättningarna fanns för att etablera sig i div. 4 och kanske inom några år ta steget upp i div. 3. Föreningen hade en stor ungdomsverksamhet, ambitiösa ledare, fungerande organisation och en fin anläggning, Ilanda IP. I Frisparken nr 4/1985 under rubriken ”Svensson tar över Hertzöga” kan man bl.a läsa: ”Efter att Lars Blom, som basat för A- och U21 under två år, aviserat sin reträtt föll tankarna i ett tidigt skede på Jan Svensson. I november hade Jan bestämt sig. HBK jublade och andra klubbar fick ta nya tag i sökandet efter tränare.” Signaturen Liverpol träffade Janne,som i Frisparken nr 4/1996 själv berättar hur det började:
”Jag bodde redan i Skåre och när jag bestämde mig att sluta i Norrstrand efter säsongen 1985, så passade Kjell Eråker på att fråga om jag kunde tänka mig att träna HBK:s lag i div. 5. Kjell frågade genom att lägga en lapp i min träningsoverall när han var på en av våra hemmamatcher som domarobservatör.”
Notis: Kjell Eråker, en föreningens allt-i-allo, som under årens lopp har gjort ett fantastiskt arbete inte minst vad gäller föreningens ekonomi.
Janne fortsätter i samma artikel: ”Det är viktigt att en förening har bra träningsmöjligheter,en bra organisation,bra ungdomsverksamhet och en god ekonomi. Jag bedömde att Hertzöga hade dessa fyra hörnstenar, därför var det ett naturligt mål att nå och etablera föreningen i div. 4.”
Resan hade börjat.
Jan Svensson får anses vara föreningens ”bästa nyförvärv” (naturligtvis en subjektiv bedömning). Det handlade inte ”bara” om sportsliga framgångar. Administratören Janne Svenson jobbade också mycket ambitiöst och framgångsrikt med att stärka föreningens organisation och ekonomi.
Janne tog ett ”brake” efter säsongen 1989, då skrev Tomas Sigfridsson, dåvarande redaktör för Frisparken, i Frisparken nr 4/1989 bl.a följande om Jan Svensson:
17
”En kille som med stort kunnande, en järnhård vilja, hög motivation och med en självuppoffrande inställning lotsat klubben till en position, där alla möjligheter ligger framför fötterna. När det dessutom skett på det positiva sätt, med hjärtat med i alla situationer, är det bara att resa sig, lyfta på hatten och utropa: Ett stort HJÄRTLIGT TACK JANNE för det som varit.”
Notiser: Hertzöga BK:s A-Lag
- 1986 serieseger, div. 5 - 1988 serieseger, div. 4
- 1990 serieseger, div. 3 tränare Ulf Andersson
- 1991 kval till div. 1 (förlust mot Tidaholm), tränare Jan Svensson
- 1992 serieseger våromgången, div. 2 tränare Gunnar Karlsson
- 1992 ”Höstettan” div.1 spel mot lag som bl.a Hammarby och Degerfors.
HBK slutade sist i ”Höstettan” och fick åter spela div. 2-fotboll säsongen 1993.
Att notera från ”Höstettan”:
- Publikrekord på Ilanda IP. 2 173 personer såg matchen HBK-Degerfors!!
- HBK besegrar Hammarby på Söderstadion med 4-0. Målgörare i denna historiska segermatch var: Mats Persson, Ulf Josephson, Nisse Westlund och Joe Blochel.
- 1995 serieseger, div. 2 tränare Dave Mosson
- 1996 Div. 1 Norra - 1997 Div. 1 Södra (kvalspel och förlust)
- 1998 Div. 2
Att notera är att HBK:s A-lag åren 1996-98 spelade sina hemmamatcher på Tingvalla IP. I hemmapremiären mot Hammarby (div. 1, 1996) sattes nytt publikrekord för Hertzöga BK, 3 659 åskådare!!
Satsningen/fotbollsalliansen Carlstad United
Hertzöga BK hade prövat på vad det innebär att delta på elitnivå (div. 1 och högre) inom svensk fotboll inte minst organisatoriskt och ekonomiskt. Denna erfarenhet och att satsningen på ”Carlstad United” var bekräftad, i vilken allians HBK ingår, avgjorde föreningens beslut att klivet ner till div. 4 säsongen 1999. I Frisparken nr 4/1998 skriver redaktör Per Ström bl.a: ”I Karlstad kommun finns över 20 föreningar med
fotboll på programmet. I tätorten med omnejd är vi åtta klubbar, inklusive Hertzöga BK. Vi har samverkat sedan flera år tillbaka i en s k allians för att stärka fotbollen i Karlstadsregionen, bl.a vad gäller utbildning. Denna allians ligger nu till grund för det projekt som heter Carlstad United. Dessutom finns en näringslivsgrupp, med Löfbergs Lilas Anders Edman som frontman.” Per Ström fortsätter ”De åtta klubbar som stöttar idén om Carlstad United är, förutom HBK, Karlstad BK, Norrstrands IF, Fotbollsklubben Karlstad, IFK Kronoparken, Sommarro IF, Råtorps IF och Innerstadens BK. Carlstad United blir de åtta klubbarnas elitförening. Tanken är att Carlstad United år 2000 ska ta över den plats i seriesystemet, som det då högst belägna karlstadslaget har. Hemmaplan blir Tingvalla IP.” Carlstad United började år 2000 i div. 3 och Fotbollsklubben Karlstad (FBK), som lämnade sin plats till Carlstad United flyttade ner i seriesystemet. Åren 1999–2004 har Hertzöga BK:s representationslag spelat i div. 4 bortsett från år 2001 då laget spelade i div. 5. Efter en framgångsrik säsong år 2004, med serieseger som resultat, är det div. 3 som gäller år 2005.
Ekonomi
Sportsliga framgångar ställer krav på organisation och ekonomi. Idealet vore att ekonomiska framgångar följs av sportsliga men tyvärr är verkligheten ofta det omvända. Ett faktum som även Hertzöga Bollklubb fått erfara vissa år. Dock kan konstateras att föreningen idag har en mycket god ekonomisk ställning, vilket enkelt uttryckt betyder ”pengar på banken”. HBK:s styrelse och ledare kan koncentrera sig på fotboll och social trivsel istället för ekonomiska grubblerier.
18
Notis: Ekonomi
År omsättning
1981 339.171
1986 724.291
1990 1.778.176
1992 2.677.342
1996 4.149.039
1997 5.270.285
1998 3.076.140
1999 2.177.368
2004 2.181.478
Den självvalda “degraderingen” till div 4, se ovan, innebar att föreningen lämnade stora kostnader bakom sig. Resultatet av denna kostnadsnedskärning tillsammans med fortsatt hängivet arbete har gett ett nettoresultatet enligt årsredovisningar för åren 1999–2004 på: 1.022.111:- !!!
Övriga iakttagelser
I Frisparken nr 3/1997 är följande episod berättad under rubriken ”Apropå den tunna truppen”: ”Torbjörn ”Kvarna” Kvarnström, vår förträfflige materialförvaltare, var tvungen att utebli från en träning. Han delegerade ansvaret för bollarna till Dave Mosson (tränare). Det skulle komma in lika många bollar som spelarna tog ut. Enkel matematik, inte sant?
På den här punkten är ”Kvarna” obeveklig.
Hur det nu bar sig så fattades tre bollar vid nästa träningspass och ”Kvarna” undrade vart dom tagit vägen. Jag är lika förvånad som du, försökte Dave, alla spelarna hade med sig en boll in då vi slutade träningen, det är jag säker på. I så fall, sa ”Kvarna”, måste du ha tappat bort tre spelare också!” Frisparken 1/1997 informerar om att Hertzöga BK finns på internet, har alltså fått en egen hemsida. Frisparken 3–4/2004 informerar ytterligare om föreningens hemsidor:
”Vi blir fler och fler som hittar dit. Besökstatistiken visar ett snitt på över 11 000 besökare i månaden. Med december månad 2004 kvar har antalet besök ökat med 55 000 jämfört med 2003.” Adressen är: www.svenskidrott.se/s/hertzogabk Damerna finns på: hem.bredband.net/keiohm Utvecklingen går framåt kan man konstatera och samtidigt skänka en tanke till grabbarna som med hjälp av en spritduplikator tryckte första klubbtidningen 1964.
Avslutningsvis:
I matchprogrammen till Hertzöga BK:s hemmamatcher säsongen 1996 fanns vid varje tillfälle ett kåseri. I matchprogrammet den 25 augusti 1996 kåserar den f.d Skårespelaren, numera skådespelaren mm Stig Torstensson under rubriken:
”Ja ble rekti hertzöging denne vackre söndagskväll.”
”Äntligen har jag sett Hertzöga på Tingvalla! Å dom vann över ”Giffarna”. Va rolitt dä va! Ja har inte vart på Tingvalla sen ja va mä å spele högerytter i ”Kubik” på 50-talet. Ja hann inte mer än komme in förrän min gamle skårebroder Gösta Karlsson å hans bror PerOlov skrek på mej. Va skit vi prate om hur di spele – dä bare rann ur ôss – å inge papper hade vi – som han sa Kalle Waller. Å titta där nere springer han, precis som för 40 år sen ”lika ung som då”. Hertzöga får straff! Mål – vi står ôpp å skriker!!! Vi skicker iväg pôjken å köpe drecka. ”Giffarna” får mål på ett långskôtt. Våran keeper står för långt ut – stackers djävel! Men dä ordner sä, Hertzöga gör två mål te. Vi börjer å prate ôm hu gla Kjell Nylén å Sven Haglund ska va. Dom bodde i Hertzöga Centrum. Ja tänkte på pappa som va bonne där innan han börje på Westwood. Ja ble rekti ”hertzöging”denna vackre söndagskväll. Kalase i tankera fortsatte. Ja kom ihôg när ja spele i Kubik – runde backen – lure målvakten ôt fel hôll å 19 ensam me målburn sköt ja i stôlpen. Vecke liv på läktern – dä va 3000 på den tia! Åk hem te Skåre brädgård!!! Ja våge inte gå te regementes dansbane den kvällen – trots att Ingela va där. Men nu – kalas i tankera – bare rolitt minne. När Hertzöga gjorde 3–1 skrek en gôbbe bakom mej – När ja va ong trodde ja fotbôll va allt här i världen, men nu när ja blett gammel å skaffe mej e ong kärring så vet ja att dä ä dä. Tack Hertzöga för att ni bjö mej hit så att ja ble av mä denna mundiarrén. Hôppes dä får plats på pappere!”
Stig Torstensson
Tack Hertzöga Bollklubb…
Denna berättelse är sammanställd med hjälp av befintligt material som återger händelser som skett under Hertzöga Bollklubbs ”levnad”. Valet är naturligtvis subjektivt. Läsning av befintligt material, klubbtidningen Frisparken mm, förstärker intrycken av vilken enorm betydelse Hertzöga Bollkklubb har för Skåres sociala status. Gemenskap, tolerans, omtanke, trygghet och glädje är upplevelser man känner och får ta del av inom föreningen, som för snart 43 år sedan såg dagens ljus för första gången. Tack för artiklar i klubbtidning och programblad, verksamhetsberättelser och annat material som använts och återgetts i denna återblick, säger han som sammanställt materialet, till: Jan-Olov Edén, Hans-Bertil Granevald, Kjell Eråker, PO Leandersson (signaturen Liverpol), Per Ström, Erik Mikkelsen, Stig Torstensson, Tomas Sigfridsson mfl.
Skåre i maj 2005