Grava Hembygdsförening, Historia
Tidigare försök att bilda hembygdsförening
Den 31 mars 1955 meddelades i en artikel i Karlstads Tidningen att ”Hembygdsvännerna i Grava organiseras i en förening”. Detta hade ägt rum vid ett sammanträde i sockenstugan. Av tidnings-artikeln framgår att planer på hembygdsföreningen har funnits länge.
Vid mötet talade folkskolläraren och hembygdsförbundets sekreterare Sigurd Gustavsson om hembygdsrörelsen. En interimsstyrelse tillsattes.
Det fanns den gången ett erbjudande om att få överta ett äldre bostadshus i Bofasterud.
Vid konstituerande möte 27 september 1955 tillsattes en styrelse på sju personer och årsavgiften bestämdes till 2:- kr. Antalet medlemmar i föreningen var 51 st. varav 36 tillkom i samband med sammanträdet.
Sedan hände tydligen ingenting på flera år men i en förteckning över hembygdsföreningar inom Värmlands hembygdsförbund år 1960 är Grava hembygdsförening upptagen.
Sju år senare
Den 27 mars 1962 hölls ånyo en sammankomst i sockenstugan ”för upptagande av verksamheten inom Grava hembygdsförening”. Ett tiotal personer deltog i mötet där en ny interimsstyrelse tillsattes.
Denna gång förelåg möjligheter att som en blivande hembygdsgård få överta ett mindre bostadshus i Våle. Andra alternativ med att köpa hus diskuterades också.
Någon särskild aktivitet synes inte ha förekommit och det skulle dröja 30 år innan planerna på att bilda en hembygdsförening ånyo skulle aktualiseras.
Grava hembygdscirkel
1987 tillkom Grava hembygdscirkel i regi av studieförbundet Vuxenskolan. Cirkelns syfte var att studera Gravas historia och tillkom efter en inspirerande bussresa i Grava med förre prosten Arne Berglund som ciceron. Cirkeln finns fortfarande kvar och koncentrerar numera sina aktiviteter på gamla Gravakort samt beskrivning och registrering av föremål.
I samband med att Karlstads nya flygplats skulle byggas befanns att Blind-Fredrikstorp (som det bl a Torparriddarorden varit hemvist för) och som ägdes av kommunen skulle eldas upp. Ruth Söderholm tiggde torpet. Eftersom Hembygdscirkeln ej var juridisk person kom Grava Folkdanslag att bli den formella gåvomottagaren. Cirkeln, 16 st. rena amatörer gjorde emellertid allt arbete, uppmärkning, nertagning och återuppbyggnad. Hembygdscirkelns tro och uppfattning var att torpet i en framtid skulle ingå i hembygdsarbetet men så blev inte fallet i och med att Grava Folkdanslag hävdade sin rättmätiga rätt till torpet. Arbetet gav dock mängder av erfarenheter som senare skulle komma till nytta.
Nya hembygdsföreningen
Under våren 1992 hade Sven Andersson, medlem i Hembygdscirkeln, fått kännedom om att en granngård i Ängebäck, ”Byggninga”, skulle rivas. Ägaren hade byggt ett nytt och modernt bostadshus, det gamla hade fått stå och förfalla och var nu moget för rivning och bortforsling.
”Sorgligheten” diskuterades i Hembygdscirkeln som med det självförtroende och de kunskaper som flyttadet av Blind-Fredrikstorp gett, beslutades att ställa sig bakom bildandet av en ny hembygdsförening med syftet att för eftervärlden rädda Byggninga.
Den 25 maj, på initiativ av Ruth Söderholm till en sammankomst på Träfotere, bildades en hembygdskommitté och sedan har allt gått mycket fort.
Så här efteråt finns det anledning att skänka Sven Andersson, Ruth Söderholm och Hembygdscirkeln en tacksamhetens tanke.
1992
* Den 15 juni 1992 hölls, efter utskick av ett upprop, ett sammanträde i Grava församlingshem under medverkan av Gunnar Wästlund och Peter Olausson, ordförande resp sekreterare i Värmlands hembygdsförbund. Mötet uttalade sig enhälligt för bildandet av en hembygdsförening och en interimsstyrelse tillsatts.
* Interimsstyrelsen fick i uppdrag att utreda frågan om tomtplats för hembygdsgården samt att undersöka möjligheterna att nedmontera och flytta den som gåva av Peter Solhberg utlovade mangårdsbyggnaden.
* Den 24 augusti hölls ett konstituerande föreningsmöte i Grava församlingshem med antagandet av stadgar och val av funktionärer. Det meddelades att nedmonteringen av Byggninga redan kommit långt.
1993
* Arbetet med tomtalternativ hade gett sex olika förslag fördelade på tre områden: Hynboholm (Träfotereområdet), vid gården Kul i Norra Grava samt vid Ilandasjön. Sedan en del alternativ fallit bort kom valet att stå mellan Träfotere och Kul, Grava. Vid särskilt anordnat föreningsmöte den 22 april 1993 i Grava församlingshem valde mötet, efter omröstning, den plats i Hynboholm granne med Grava Folkdanslag vid Träfotere, där hembygdsgården också blev uppförd.
* Bygglov för hembygdsgården erhölls den 24 juni.
* Köpeavtal träffas med ägarna av Hynboholms gård angående förvärv av tomt som senare avstyckas genom registrerad förrättning den 17 december 1993. Tomten har en yta av 3.996 kvadratmeter.
* Den 13 oktober 1993 rapporterades att grunden var färdig.
* Den 15 november rapporterades att hembygdsgården står under tak.
* Under hösten 1993 kom smedjans timmerstomme till hembygdsgården.
1994
* Under sommaren 1994 pågick arbetet på hembygdsgården kontinuerligt. Den 11 augusti meddelades att bygglov för smedjan erhållits.
* Den 15 december 1994 undertecknades gåvobrev avseende Rudsbergsmagasinet.
1995 – 1997
* Under 1995 tillkom entré, verandan med snickeridetaljer och kökfarstu samt ”som kronan på verket” det vackra skiffertaket.
* Den 15 april 1996 rapporterades att smedjan var under tak.
* Den 30 april 1997 erhölls bygglov för Rudsbergsmagasinet. Samtidigt rapporterades att smedjan var helt färdig exteriört.
* Den 27 juni 1997 hölls taklagsfest för Rudsbergsmagasinet.
* I samband med Gravadagen den 24 augusti 1997 kunde konstateras att magasinet var färdigställt.
* Under sommaren anlades gräsmattor och vidare röjdes tomten.
* Flaggstång restes på rundeln framför huvudbyggnaden. Flaggning kunde första gången ske på nationaldagen den 6 juni.
Många var de problem som dök upp efterhand men allt gick att klara med hjälp av duktigt och kunnigt folk. Vi hade turen att i vår krets bl.a. ha en arkitekt, en byggmästare och några byggnadsarbetare som alla ställde sina krafter till förfogande. Men framförallt var det alla pensionärer, vilket också de nämda specialisterna var, som hjälpte till. För många äldre intresserade blev byggnadsplatsen vid hembygdsgården en samlingspunkt. Här jobbades med hammare, spik och såg och här bjöds mat och kaffe med bullar.
För färdigställandet av hembygdsgården har professionell hjälp anlitats för elinstallationer, vatten och avlopp, återläggning av skiffertaket samt innertrappan. I övrigt är allt arbete gjort på ideell basis och oftast av rena amatörer
Många viktiga tids- och kostnadskrävande utvecklingsstadier och arbeten har här inte redovisats. Dessa framgår i stället av de ca 800 beslutsparagraferna i styrelsens protokoll under de fem första åren. Det har gällt exempelvis tekniska frågor, anskaffande av trappa till övervåningen, VA-installation, belysningsfrågor, målning, färgsättning, tapetsering mm.