Skolväsen och skolor i Grava från äldre tid till 1970
Av Elisabeth Björkman
Grava kommun inkorporerades 1971 med Karlstad. Färjestads- och Råtorpsområdet inkorporerades redan 1934 med Karlstad.
Skolväsendet
Under reformationen 1527-1600 omvandlades den katolska kyrkan till den evangeliska-lutherska kyrkan. Detta påbörjades under Gustav Wasas tid (1521-1560). Nu ställdes krav på kyrkans medlemmar att de skulle kunna läsa sin bibel själv. Prästerna fick en framträdande roll inom folkundervisningen. På 1600-talet infördes ganska allmänt katekes-, prediko- och husförhör. Dessutom infördes kunskapsprov för att få tillträde till nattvarden och att ingå giftermål.
Det var alltså prästerna som skötte folksundervisningen under 1600- och 1700-talet, liksom större delen av 1800-talet. Även boklärda klockare skulle kunna bidra med att undervisa församlingens ungdom. Det var föräldrarnas ansvar att inte försumma barnens undervisning. Mer burgna familjer anlitade kringvandrande skolmästare eller informatorer. Men det fanns fattiga och föräldralösa barn som försummades.
I Grava
I Grava togs på en sockenstämma 1813 beslut om att insamla medel till hemvändande soldater som blivit invalider. Om något av de insamlade medlen blev över skulle det användas till fattiga barns undervisning.
1827 efterträdde Axel Fryxell kyrkoherden Magnus Eurén. Fryxell var en ivrig förkämpe för folkupplysningen och bland annat redaktör får 1820 års skolförordning.
I protokoll från den 20 oktober 1827 beslöts att en skola för allmogens barn skulle inrättas i Grava socken samt att den skulle vara ambulerande, det vill säga hållas skiftesvis på flera ställen inom socknen. Ämnena skulle vara innanläsning av svensk och latinsk tryckt stil, utanläsning, huvudräkning och sång.
I protokoll den 3 januari 1828 bestämdes om skolinrättningen i Grava med en skolmästare. Socknen indelades läserotar. I varje rote tillsattes en skolinspektör och rotarnas ansvar var noggrant beskrivet. På sockenstämman den 9 mars 1828 antogs detta första reglemente.
Tack vare Fryxells pådrivande kraft i bygden utvecklades socknens undervisning. Fryxell förflyttades 1832 till Sunne. Han efterträds av Pehr Köhlmark (1831-1839) som i sin tur efterträds av Ulrik Johan Åhberg (1840-1845)
Den obligatoriska folkskolereformen blev lagstadgad 1842. 1843 startades undervisning av blivande lärare i Karlstad. 1868 var Grava församling indelad i sex rotar. En lärare tjänstgjorde inom varje rote och fick flytta sex gånger per år.
Skolor uppförda i Grava kommun under andra hälften av 1800-talet.
Men det var först 1886 som de första skolorna förvandlades till fasta skolor.
Hults folkskola och småskola var de första skolorna i närheten av Stora Vänsberg. Hult upphörde som skola 1921.
Bråne skola uppfördes i slutet av 1860-talet och lades ned 1921 i samband med att Hertzöga skola byggdes.
Ruds gamla skola upphörde troligen i samband med att en ny skola byggdes 1920.
Torps skola. Den första skolbyggnaden uppfördes under de sista åren av 1800-talet och kan sägas vara den första av tre skolor på samma plats. Omkring 1920 förändrades byggnaden genomgripande då en hel övervåning byggdes till. 1969 revs skolbyggnaden och gav plats för den nuvarande Skåreskolan.
Grava skola den äldsta, troligen uppförd under 1870-1880-talet
Skolor uppförda i Grava kommun under första hälften av 1900-talet
Torps skola (se ovan).
Grava skola uppfördes 1920 och upphörde som skola 2003-
Toleruds skola byggdes 1918-1919 och upphörde 1983.
Hertzöga skola invigdes 1921 och ersatte skolorna i Bråne och Hult. Hertzöga skola upphörde 1969-
Ruds skola tillkom i början av 1920-talet.
Skiveds skola uppfördes 1913 en ny skola. Det fanns emellertid en äldre Skivedsskola, (dåvarande Grava socken).
Färjestads skola uppfördes 1918 (Dåvarande Grava socken).
Råtorps skola uppfördes omkring 1920 (dåvarande Grava socken).
Efter det att Grava kommun inkorporerats med Karlstad 1971 byggdes Ilanda-, Stodene- och Tuggeliteskolorna under perioden fram till 1997.
Källförteckning
Grava kyrka, Jubileumsbok 1862-2012, Votum förlag, Karlstad 2012
Grava och Forshaga, Kulturhistoriska anteckningar, G.M. Sandin, Forshaga 1930
Grava i Ord och Bild nr 4
Grava Församlingsbok 1929-1933
Riksarkivet: – Historik för Forshaga kyrkoarkiv
Riksarkivet: _ Historik för Grava kyrkoarkiv
Wikipedia
Grava Hembygdsförening, wermlandsbilder.se
Fotnot
Sockenstämma var det högsta beslutande organet i en socken under den tid som socknen var en administrativ enhet, alltså fram till 1862 års kommunalförordningar, då socknen delades i en kyrklig och en borgerlig kommun.
Husförhör kallades den årliga kontrollen i Svenska kyrkanav församlingsbornasbibelkunskaperläskunnighet och kunskaper i Luthers Lilla katekes.
” Forshaga utgör eget pastorat sedan den 1 maj 1919 och tillhör Karlstads stift och Värmlands län. Den 1 november 1908 utbruten som kapellförsamling ur Grava. Tillhörde Grava pastorat fram till dess eget pastorat bildades”
Skolväsende efter komunnsammanslagningen med Karlstad